Konstnär: Peter Svedberg

Titel: Tid

Plats: Rosenfeldtsskolan, Karlskrona

Invigning: 18 september 2009

Teknik: Fotoprint på plexiglas, packat glas, metallram, belysning.

Storlek:2.30 x 5.70 meter.

Projektledare: Torun Ekstrand

Beställare: Karlskrona Kommun

-Här körde jag rakt in i dörren med moppen, säger Peter Svedberg och skrattar. Att återkomma till sin barndoms skola väcker många minnen när han återser Rosenfeldtsskolan i Karlskrona under nyrenoveringen. Gammalt och nytt blandas, som i den konstnärliga gestaltning Peter Svedberg skapat och där vi kan följa ledtrådar fram och tillbaka i tiden.

Peter Svedberg har installerat sitt ett ton tunga konstverk i glastunneln ovanför marken, mellan de båda skolbyggnaderna. I en V-form mitt i korridoren svävar konstverket på samma höjd som trädtopparna i Amiralitetsparken mittemot. Människor i olika åldrar möter oss i ett stort färgfotomontage. De är utplacerade i olika skala med grönskande träd i bakgrunden. Två av dem ser oss direkt i ögonen. Framför dem tusentals skivor av packat glas som filtrerar ljuset och skapar en hinna av tid. Lager på lager i flera bemärkelser. Såpbubblorna blir en metafor för livet och tiden, men också en symbol för leken, lusten och lärandet som är Rosenfeltdsskolans motto.

Konstverket låter omgivningen, ljuset och årstiderna spela tillsammans med speglingar av de människor som rör sig på platsen. Du väljer själv hur snabbt eller långsamt du ska röra dig i förhållande till konstverket, om du ska gå fram- eller baklänges, under dag- eller kvällstid, se på verket utifrån och nerifrån eller omsluten inifrån. Verket ter sig olika från olika synvinklar när du rör dig i passagen och betraktarens rörelse skapar en filmisk känsla.

Utomhus och inomhus blandas ihop. Insyn och utblick gör att man hamnar i en magisk värld mellan två platser, en passage där vad som helst kan hända. Ungefär som i sagan om Alice i Underlandet där Alice aldrig hade hört talas om något så konstigt som att leva baklänges. Drottningen i Spegellandet berättar om den stora fördelen med att ens minne fungerar år båda hållen - att man också kommer ihåg saker som ännu inte har hänt. I Peter Svedbergs verk befinner vi oss i dåtid och framtid samtidigt.

Vi möter verkliga personer i Peter Svedbergs verk: hans lärare, syskon och föräldrar samt barn som går på skolan idag. Där flyger hans bror som var svensk mästare i isdans högt över sin gamla skola. Där sitter hans klassföreståndare på en gren. De kolorerade svartvita porträtten på hans föräldrar minner om svunna tider och ser ut som ”filmisar”. Peter Svedbergs pappa var trollkarl och hans mamma eldslukerska och de reste runt på folkparker i Blekinge och Skåne. Bara det låter som en saga, även om vardagen i Karlskrona inte alltid var så enkel. Samtidigt som vi ser Peter Svedbergs personliga kopplingar är verket allmängiltigt och handlar om alla barn, föräldrar och lärare, deras barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Tiden och klockan är symboliska inskolningar i livet. För att skolan, arbetet och vårt sociala liv ska fungera har vi ordnat våra liv efter almanacka, minuter och sekunder. Minnet filtrerar, förskönar eller censurerar, andras berättelser vävs in och allt nytt vi ser refererar till något vi varit med om tidigare.

I vårt medvetande blandar vi sedan samman händelser, historia, andras och egna minnen till ett knotigt, och spretigt grenverk. Minnen växer ihop. Bryts av. Skjuter nya skott. Varken minnet eller tiden verkar röra sig på en rät linje.

Ofta är våra starkaste minnen kopplade till barndoms- och skoltiden då ens sinnen verkar vara mera öppna för upplevelser. Vi minns färgen på klasskompisens glasögon, doften från gymnastikmattan, ljudet av gaffel mot en hård plasttallrik eller den första kärleken. Peter Svedbergs verk blir som en färgstark tablå eller filmsekvens där minnets drömliknande gestalter träder fram.

Vi kan alla hänga upp våra egna minnen från skoltiden i konsverkets träd. Snart kan vi blunda och se alla människors minnen i ett stort gemensamt minnescrescendo, där tid och rum, känslor, idéer, drömmar och kunskap samlas.

Torun Ekstrand 

Peter Svedberg

Utbildning vid Konsthögskolan, Stockholm, samt Konstskolan Forum i Malmö och Konstskolan i Kristianstad. Har tidigare utfört tre offentliga arbeten, bl.a. Tellus på Framnäskajen i Örnsköldsvik på Statens Konstråd uppdrag. Senaste separatutställningen visades på S.P.Gallery sommaren 2009 och senaste grupputställningen var Örebro Open Art.  Relationen människa, natur och teknik åter kommer i flera verk.  

Med prismor, speglingar, reflexer och videoverk/skulpturer slungas betraktaren in i rumsligt inneslutande eller illusionistiska verk med evigt djup, utan tid, början eller slut. Sinnevärld, idévärld, verklighet, skugga eller reflexion? Se och läs mera: www.petersvedberg.com