SAFE

4 juni – 31 augusti 2005

Utställningar på Karlskrona Konsthall och Blekinge Museum i Båtsmanskasernen at Stumholmen island

Installation på Stumholmen

Utställning på befästningen Godnatt

Installation på Stortorget

 

Karlskrona Konsthall och Blekinge Museum in the Boatswains´ barracks

 

Adva Drori, Israel and Artistst without walls, Palestine-Israel

Andrea Hvistendahl, Sweden & Naeem Mohaiemen, Bangladesh-USA

and VISIBLE Collective, USA

Ania Witkowska, Poland

Björn Kjelltoft, Sweden

FA+ Ingrid Falk och Gustavo Aguerre, Sweden

Juan-Pedro Fabra Guemberena, Sweden

Matilda Hyttsten, Sweden

Mitra Tabrizian, Iran-UK

Monica Förster, Sweden

Peter Johansson, Sweden

Thomas Bernstrand, Sweden

Zadoc Nava, UK

Eric Ericsson, Sweden

Fortet Godnatt:

Båtturer från Fisktorget

Agnieszka Kalinowska, Poland

Artur Zmijewski, Poland

Installationer i staden

Peter Johansson, på Stakholmen - Fårjaglov

Andrea Hvistendahl, på Stortorget - Experiment Guantanamo


Curator: Torun Ekstrand


 


SAFE

  1. säker, trygg, utom fara
  2. välbehållen, oskadd
  3. pålitlig

Idén till projektet ”Safe” kom ur tankar kring platsen. Militär- och försvarsstaden Karlskrona är fylld av byggnader och befästningar som vittnar om dess historia. 1680 beslutades det att Östersjöns militärindustriella centrum skulle förläggas här och en ny stad anlades. Stumholmen, där Båtmanskasernen ligger, var militärt område dit inga medborgare hade tillträde till förrän för drygt ett decennium sedan. De flesta av de stora öarna utanför Karlskrona var militära skyddsområden, förbjudet område för ”främlingar”. Finns tankegångar och atmosfär från denna tid kvar idag? Finns en känsla av att vara säker och skyddad - eller alternativt måltavla?

Sveriges neutrala och fredliga anspråk, vårt försvar och Sveriges del i det nya Europa med nya mentala och fysiska gränser mot ”de andra” är de associationer som förde projektet SAFE till ett vidare koncept. Det försöker belysa olika aspekter av trygghet, som att känna sig trygg med sin kropp, sina kläder, sin familj, sina vänner, sitt hus, sin stad eller sitt land. Utställningen vill lyfta fram existentiella och filosofiska reflexioner kring detta.  Hur är dessa sociala och politiska strukturer synliga i konsten? Hur kan man ge form åt tankar om säkerhet, oro, och rädsla? Hur såg det ut i historien och hur kommer det att se ut i framtiden?

Kan man skydda sig mot terror, naturkatastrofer, sjukdomar eller överfall? Tsunami-katastrofen, 11 september, fågelinfluensan och hiv finns nära vår vardag idag. Samtidigt smyger larm, övervakningskameror, och vapen in i samhället och det står inte i proportion till någon statistik över flera brott och överfall. Rädslan bygger nya murar mot det okända. Vad betyder det i förlängningen för demokratin om vi av rädsla minskar vårt deltagande i samhället?

Är det mentala rummet, våra egna tankar och hemligheter, det enda vi kan skydda?

I utställningen visas några tolkningar av SAFE. Det är ingen inventering och det finns inga svar, mest en massa frågor. Projektet kan ses som en katalysator för många och mångfacetterade diskussioner.

Genom möjligheten att fläta in historia och forskning i projektet får det flera dimensioner och infallsvinklar. I samarbeten med Blekinge Museum och Blekinge Tekniska Högskola. har det realiserats på olika sätt. I museets samlingar på Bastion Kungshall har flera av konstnärerna valt föremål att kommentera eller arrangera i förhållande till eller i sina egna verk.

Samarbete med studenter från Blekinge Tekniska Högskolas har pågått under vårterminen. De olika programmen inom teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad har arbetat med att kunna presentera sina arbeten i olika former under utställningen.

Utomhus och med världsarvsstaden Karlskrona som fond och kontrast lockar två separata skulptur- och ljudinstallation besökare på Stakholmen och Stora Torget. På fortet Godnatt kommer två konstnärer att visa sina verk.

Verkstad för barn blir det på konsthallen under augusti. Mindre aktiviteter för barn finns också under hela utställningsperioden på konsthallen. Designåret uppmärksammas med Sommardesignkontor och seminarium med studenter från olika designhögskolor. Det blir seminarium om de designsatsningar som flera företag och Karlskrona kommun deltagit i under sommaren.

Varmt tack till alla fantastiska personer som deltagit i projektet. Alla konstnärer som engagerat sig stort. Studenter och lärare på Blekinge Tekniska Högskola som ägnat hela vårterminen åt projektet. Personalen på Karlskrona kulturförvaltning, konsthall och Blekinge Museum. Alla studenter inom Crew 10 på Hyper Island. Industriellet Utvecklingscentrum. Alla finansiärer som gjort projektet genomförbart. Tack för samarbete och för att ni medverkat till att projektet blivit verklighet.

Torun Ekstrand

Curator och projektledare

Jubileumsåret 2005 för Karlskrona Konsthall. Safe är ett projekt genomfört för Karlskrona kommun i samarbete med Blekinge Museum, Region Blekinge, Blekinge Tekniska Högskola samt

Stena Line, Hyper Island, Kamic, Bjurab AB.

 

 

SAFE

June 4th – August 31st 2005

Exhibition at Karlskrona Arthall & Blekinge County Museum in the Boatswains´ barracks at Stumholmen island; at fortification Godnatt, on the island Stakholmen and on the Main Square.  
 

Karlskrona Konsthall and Blekinge Museum in Båtmanskasernen:

Adva Drori, Israel and Artistst without walls, Palestine-Israel

Andrea Hvistendahl, Sweden & Naeem Mohaiemen, Bangladesh-USA

and VISIBLE Collective, USA

Ania Witkowska, Poland

Björn Kjelltoft, Sweden

FA+ Ingrid Falk och Gustavo Aguerre, Sweden

Juan-Pedro Fabra Guemberena, Sweden

Matilda Hyttsten, Sweden

Mitra Tabrizian, Iran-UK

Monica Förster, Sweden

Peter Johansson, Sweden

Thomas Bernstrand, Sweden

Zadoc Nava, UK

Eric Ericsson, Sweden


Fortress Godnatt:

Tours with boat Fridays-Sundays June 20th-August 14th at 14.15 from Fisktorget.

Agnieszka Kalinowska, Poland

Artur Zmijewski, Poland


Installations in the city:

Peter Johansson, at Stakholmen island: Fårjaglov

Andrea Hvistendahl, at the Main square: Experiment Guantanamo


The idea of the project “SAFE” did occur from the city of military and defence, Karlskrona. The city is full of historic buildings and fortresses. In 1680 it was decided to build and construct a naval base as a Baltic military centre. The island Stumholmen, on which the building Boatswains´barracks is situated, was a strict military area until ten years ago. Most of the islands of the archipelago were military defence areas, forbidden places for “foreigners” and “aliens”. Are those old thoughts and senses still existing today? Is there a feeling of being secure and protected? Or being a target?


Can you protect yourself from terror threats, nature disasters, diseases and assaults? The Tsunami catastrophe, 11th September, the bird influenza and HIV exist in our everyday lives. At the same time there are alarms, probation cameras and weapons creeping into our society. The fear builds new walls against the unknown. What does it mean for the democracy in the future if we do not participate in the society? Is the mental room, our thoughts and secrets, the only thing we can protect?


In the exhibition “SAFE” there are some interpretations about safety. It is not an inventory and there are no answers, only questions. The project can be seen as a platform of debate and discussions.

The possibility to interact with history and research gives the project more dimensions and angles of approach. In the co-operation with Blekinge County Museum and Blekinge Institute of Technology it has been realized in different ways. Some of the artists have chosen objects from the collection of the museum to comment, re-arrange or change in dialogue with their own work. Safe has also been the theme for students and teachers from the university at the programs of Literature, culture and digital media as well as Spatial planning. They have worked with research in literature and new media, lectures and on giving their work 3D and digital form.


Outdoor and with the city of world heritage, Karlskrona, as a background and contrast there will be two installations in the city centre. One on the haunted island of Stakholmen and the other on the main square.


At the fortification of Godnatt/Goodnight in the archipelago, two artists will install their work. There is a ferry three times every week that takes you there from the city centre.

The Swedish year of design will be attended to with a Summerdesign-office during a period of six weeks where students from universities of design will collaborate with companies in the region. A design seminar will be held in August. There will also be children´s workshop in August, where they can make small hiding-places for secrets together with a designer. Smaller activities for children exist during all the exhibition.


Students from the digital media school Hyper Island have produced all printed material and also the webpages for the project. Co-operation: Karlskrona municipality, Karlskrona Konsthall, Blekinge Museum, Region Blekinge, Blekinge Institute of Technology, Statens fastighetsverk,  Kamic, Bjurab, Stena Line, Hyper Island, Home.
 

Torun Ekstrand, Curator and project leader


SAFE

FÖRELÄSNINGAR, WORKSHOPS OCH

SAMARBETEN HÖGSKOLA OCH SOMMARDESIGNKONTOR

FÖRELÄSNING

Konstnären Naeem Mohaiemen föreläser om VISIBLE Collective, en grupp konstnärsaktivister som började sitt arbete med utställningen Disappeared in America som visades för första gången på Queens Konstmuseum i New York.

Naeem Mohaiemen, är initiativtagare och leder VISIBLE Collective, Född 1969 i London, bor och arbetar i New York och Bangladesh. Föreläste på invigningsdagen.

www.disappearedinamerica.org

SAFE – VERKSTÄDER FÖR BARN OCH UNGA

säjfa               

[säjfa] was a part of the group exhibition SAFE, a co-operation with the artists Åsa Ståhl and Kristina Lindström.

In [säjfa] we played with personal secrets and allowed people to exchange secrets through SMS. The project started with a workshop where we shared secrets and explored different aspects of secrets. When and why do you tell a secret? To whom do you tell your secret? Do we feel safer telling a secret to a stranger? What happens when you tell a secret? Does it stop being a secret?

Then posters with a phone number were put up in the town to encourage others to participate in the exchange of secrets. When you sent an SMS with your secret you got someone else's secret back. The secrets were also displayed in the museum.

[säjfa]was a collaboration between the Interactive Institute, studio [12-21] and Blekinge Institute of Technology. Projektperiod under augusti 2005.

Gömställen –

en tredimensionell bildverkstad för barn med bokbindaren

och formgivaren Karin Kloo

En del hemligheter behåller man i sitt inre kassaskåp,

andra vill man ge en form i ord eller bild. Var kan man

gömma sina hemligheter?

I en bildverkstad med Karin Kloo gör barnen böcker med lönnfack eller askar med smygdesignade öppningar och en del annat. De får

skapa trygga platser för minnen, fantasier, drömmar och önskningar.

26, 29, 30, 31 augusti, skolgrupper i åldrarna 9-12 år.

SAMARBETEN HÖGSKOLA

Teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad

Blekinge Tekniska Högskola

Under vårterminen har studenter på flera program vid BTH arbetat på temat Safe

på gränsen mellan kultur och vetenskap, med olika infallsvinklar och arbetsmetoder.

Ett urval av studenternas arbeten kommer att visas på utställningen. De arbeten som

inte får digital eller tredimensionell form samlas i Monica Försters ”Cloud” där man

kan sitta och läsa uppsatser, film- och litteraturanalyser och se olika skisser och projektidéer. Langemarks-rummet kommer att förvandlas till en fiktiv arbetsplats för studenterna på fysisk planering.

Fysisk planering

Studenterna på fysisk planering arbetar med praktisk, gestaltande planering av fysisk miljö och med samhällsbyggnad. Såväl vetenskapliga analyser som övningar i bl.a. teckning, modellbygge och ritteknik med både penna och dator ingår i undervisningen.

En serie föreläsningar på temat Safe hölls under våren och berörde fysiska, sociala och mentala rum. Att den fysiska planeringen av ett område kan påverka en individs upplevelse av trygghet finns det flera undersökningar om. Olika föreläsare och studiebesök gav exempel från New York, Lyon, Åhus, Göteborg och Nya Zeeland. Professor Dittmar Machule från universitetet i Hamburg-Harburg

föreläste om stadsplanering bl.a i Syrien. Inger Höjer Aspemyr från Statens Konstråd berättade om konst och säkerhet i offentliga miljöer och om sitt arbete som fältassistent och på konsthallen i Tensta.

MFA Universitetsadjunk Annika Ekdahl.

Litteratur, kultur och digitala media

Inom utbildningsprogrammet Litteratur, kultur och digitala media förenas den nya digitala tekniken med språk och kultur. Studenterna arbetar med litteratur och film i relation till bland annat grafisk design och webbprojekt. Kurslitteraturen består av böcker, film, dataspel och hypertext. Undervisningen hålls på engelska, studenterna arbetar delvis på distans med lärare och studenter från Georgia Institute of Technology i Atlanta och The European University i St.Petersburg.

Under vårterminen skrev de individuella texter på temat Safe, där de undersökte olika kulturella myter bakom bilder och texter. Därefter skapade de digitala artefakter med en utställningspublik i åtanke. ”Kanske är den mest grundläggande mänskliga drömmen den om en skyddad och fredad plats: om bekväma och säkra zoner i en värld som till stor del är kaotisk och fylld av risker. Flera historieforskare och kulturteoretiker har argumenterat för att en av den västerländska modernismens karaktäristiska kännetecken är dess försök att minska riskerna med hjälp av social, medicinsk och teknisk vetenskap. Välfärdssystem, (”säkerhetsnät”), försäkringar, vaccinationsprogram och brandlarm är alla produkter av detta modernistiska program”, skriver man bl.a. i inledningen till kursen.

Programansvarig Lissa Holloway-Attaway samt universitetslektor Michael Davis

Inspiration i litteratur...

Don DeLillo: White Noise, 1985

Marge Piercy: Woman on the edge of time, 1976

Harlan Ellison: A boy and his dog

Neal Stephenson: Snowcrash, 1992

Goerge Orwell, 1984, 1949

Kate Wilhelm: Where late the sweet birds sang, 1977

Kurt Vonnegut: Slaughter house-five, 1969

William Gibson: Neuromancer, 1985

Philip Dick, Stand on Zanzibar, 1968

Anthony Burgess: A clockwork orange, 1962

…och filmer…

Invasion of the bodysnatchers, Matrix, Truman show,

Minority reports, Dirty Harry-filmerna

SAMARBETE SOMMARDESIGNKONTORET – DESIGNÅRET 2005

Sommardesignkontoret

Under sju veckor kommer design- och managementstudenter att arbeta med

projektbaserade och idéorienterade uppdrag åt näringsliv och Karlskrona kommun.

Sommardesignkontoret är en nationell designsatsning med Stiftelsen Svensk Industridesign som huvudman. Studenterna lämnar designidéer till företagen att vidareutveckla och förverkliga.

Kreativa störningar hos Blekinges företag – en föreläsning

Hur kan man utveckla designstrategin i sitt företag och vad betyder det för affärsutvecklingen?

Seminarium med Dag Holmgren, professor i industriell design, Svante Malm på Industriellt Utvecklingscentrum och de företag och studenter som medverkat på olika sommardesignkontor i Blekinge. De berättar om sina erfarenheter och visar exempel på projekt som genomförts, 30 augusti 2005.

Ett samarbete mellan Karlskrona kommun, näringslivsenheten och kulturförvaltningen, Industriellt Utvecklingscentrum och Karlskrona Företags- och Hantverksförening. Under Karlskrona kommuns näringslivsdagar i september kommer Sommardesignkontoret också att presenteras.

GODNATT

Arthur Zmijewski

Några dagar efter att fortet Godnatt öppnat porten för Artur Zmijewskis filmer kommer hans verk också att invigas i Polens paviljong under Venedigbiennalen.

Artur Zmijewskis arbeten pendlar mellan fiktion, dokumentär, kort berättelse och reportage. Han tänker ut en introduktion och därefter skapas verket av livet själv. Det som händer i filmen, händer också i verkligheten - men han påskyndar händelserna.

”I filmen KR WP visar soldater de rörelser de brukat göra som De representativa vakterna ur den polska armén. I filmen tränar de åter för att paradera med bestämda och samtidiga rörelser. De marscherar, gör helt om och skyldrar gevär i en spegelförsedd balett- eller gymnastiksal. Först i uniform och därefter nakna. Det är en musikal-och kostymfilm, och samtidigt en allvarlig saga om den försvarslösa kroppen som gömmer sig under uniformen.”, skriver Artur Zmijewski.

En grupp nakna män och kvinnor i olika åldrar leker kull i ett tomt förfallet källarrum i filmen Kull. Några ur gruppen vet inte hur de ska bete sig, någon skäms, en annan slår lite för hårt, någon blir upphetsad, andra skrattar och verkar bekväma i situationen. När man får reda på platsens historik får barnleken en annan dimension, de leker i en gaskammare i ett f.d. koncentrationsläger.

Artur Zmijewskis senaste film är gjord i samarbete med konstnären Pawel Althamer och heter Do it yourself. Zmijewski filmade en keramisk verkstad för handikappade som Althamer driver i Warszawa. En av deltagarna är besatt av att skulptera modeller av ryska flygplan från andra världskriget och filmen följer hans intensiva och passionerade arbete.

f.1966 i Warszawa, bor och arbetar i Warszawa

Konstakademin, Warszawa

Gerrit Rietveld Akademin, Amsterdam

Agnieszka Kalinowska

“Alla mina projekt består i huvudsak av att observera mänskligt beteende i extrema situationer. Jag försöker frysa dessa ofta väldigt korta ögonblick av extraordinär fysisk och mental spänning.

Beslut vi tar under sådan press har inte bara inverkan på vår närmaste framtid, utan kan påverka resten av våra liv. Under dessa korta ögonblick kan vi mobilisera hela vår kapacitet och släppa lös all den energi vi inte ens kunde drömma om att vi har. Rädsla och ambitioner kan förvandla oss till en helt annan människa för en stund.”, skriver Agnieszka Kalinowska.

Agnieszka Kalinowska arbetar med video, skulptur, måleri och installationer. I sina filmer medverkar hon ofta själv, som om hon vill pröva situationerna själv. Hennes skulpturer blir som ögonblicksbilder ur en film.

En kvinna kryper efter en råtta genom en oändlig ventilationstrumma i Agnieszka Kalinowskas nya tredelade film för Godnatt. Ett annat verk har spelats in på Planetariet inne på Marinbasen i Karlskrona. Agnieszka Kalinowska visar också  installationen Be ware, där Godnatt invaderas av figurer gjorda av isoleringstejp.

I Personal doping, en av hennes senaste videoinstallationer, klamrar sig en rad människor fast i varandra genom en lång mänsklig kedja. De håller fast i varandras fotleder och hänger med huvudena nedåt. Alla med ryggarna vända mot oss. Syrsor värmer upp med sina högljudda läten, som inför ett annalkande oväder. Alla är beroende av varandra.

f.1971 i Warszawa, bor och arbetar i Warszawa

Konstakademin, Poznan

STAKHOLMEN

 

Peter Johansson: Fårjaglov

Peter Johanssons skulptur Fårjaglov står över sommaren på Stakholmen. En

orangeröd liten stuga. Med Karlskronas historiska monument och de små röda

kolonistugorna på Brändaholm som fond. Som ett signalrött ufo landar Peter

Johanssons hus mitt i centrala Karlskrona. Det ljuder inte en sprittande

hambo ur husets fönster, inte heller någon marschmusik. Istället kan vi

lyssna till ABBAs paradnummer Dancing Queen som lockar besökare till sig i

en evig slinga. Stakholmen bär spår av andra världskrigets luftvärnsskydd

och har en historia av övergivna byggplaner och en nedbränd kvarn. Över den

kala holmen vilar också en förbannelse.

Fårjaglov är ett elementhus dekorerat med extra snickarglädje utvändigt.

Huset är inrett med kök och toalett och inga detaljer saknas för ett

anständigt boende. Allt är målat i en signalröd lackfärg, både in- och

utvändigt.

När Sverige lanseras som turistland utomlands kan man lätt tro att alla

svenskar bor i små röda idylliska stugor. Peter Johansson har tidigare

dekonstruerat idéer om det svenska folkhemmet på många olika sätt och i hans

version blir drömbildens röda stugan något annat.

Huset som symbol står som en trygg tillflyktsort och som skydd ­ eller som

en otillgänglig borg för andra. Det är samma prefabricerade hus som vi i

Sverige bygger och inreder till max idag för att visa vår identitet och

personlighet på lugna stunder mellan arbetet och hämtning på förskolan.

Tankegångarna om Sverige som ett alldeles särskilt tryggt och neutralt land

är fortfarande aktuella. Kan Sverige bli ett eget "gated community", med

revir som stänger ute ²de andra² - fast utan fysiskt synliga murar?

²Sverige är ett litet land och de gånger något stort sett dagens ljus har

det hälsats med blandade känslor. Du ska inte tro att du är något, speciellt

inte för mer än någon annan, lyder första spiken i kista. Därefter kommer

kritik, avund och slutförvaring i tyst stålbad. För den som kommer ut på

andra sidan blir kärleken desto större. Vi älskar ABBA - från kungafamiljen

till småstjärnorna - och ser med glädje hur bandet blivit världsstora. ABBA

är även ett mycket svenskt prefabföretag á la IKEA och Hennes & Mauritz. Här

mäts millimeter, tid och pengar och packas så smart som möjligt. Även

svenska hus byggs färdiga i fabrik och transporteras sedan till sin husgrund

någonstans i världen. Här någonstans har jag fått min idé till skulpturen

Fårjaglov.² Peter Johansson.

Peter Johansson bjuder in oss till fest i skulpturen Fårjaglov.

²- Kom, ja, kom i stugan min, räck mig handen din...²

Konstnär Peter Johansson

Arkitekt Nike Karlsson

Grötlingbo Möbelfabrik

 

 

 

BÅTSMANSKASERNEN

KONSTHALLEN OCH MUSEET

Mitra Tabrizian

The Predator/Filmsynopsis

Filmen The Predator är löst baserad på lönnmorden av två iranska författare i Hyde Park, London.

En lejd mördare från ett okänt islamiskt land sänds till London för att lönnmörda en inflytelserik författare som sökt politisk asyl i England. Filmen fäster huvudvikten på det ovanliga mötet mellan de två männen; en författare som gett upp sitt livsverk och som förlorat tron på något som helst politiskt ingripande, och en lojal soldat som håller på att förlora sin lojalitet. Jägaren och den jagade har en sak gemensamt; de har inget att förlora.

Historien berättas huvudsakligen genom den lejda mördarens perspektiv; en man som inte kan glömma sitt förflutna.

Filmen fokuserar på ett uppdiktat islamiskt land. De medverkande kommer från olika islamiska länder: Iran, Irak, Turkiet, Libanon och Marocko. Avsikten här är att antyda att, metaforiskt talat, fundamentalismen har skapat sin egen stat, paradoxalt nog med engelska som det enda gemensamma språket. Olika islamiska länder pratar på olika språk och måste ofta använda engelska för att kunna kommunicera.

Filmens användning av engelska som språk är en ironisk kommentar till denna verklighet – och till uppfattningen om ´autencitet´ som både öst och väst verkar vidmakthålla (en film eller en nation kan inte vara ´autentiska´ om de inte uttrycker sig med sitt originalspråk.

Mitra Tabrizian, november 2004

f. i Teheran, Iran, bor och arbetar i London

Professor i fotografi, University of Westminster

Avhandling ”Woman as such: Advertising, Psychoanalytic Theory, Photographic Practise,

University of Westminster

B.A Film och Fotografisk konst, University of Westminster

Juan-Pedro Fabra Guemberena

I december 1939 hamnade det tyska pansarskeppet Graf Spee i strid med tre engelska fartyg. Många besättningsmän dog och skadades och Graf Spee behövde repareras. De flydde in i Montevideos neutrala hamn. Tyskarna fick rätt att klä sig i sina uniformer för att gå iland och begrava sina soldater. I hemlighet evakuerades de flesta av besättningsmännen senare till Argentina. Utanför den skyddade hamnen väntade de brittiska fartygen. Enligt sjömilitära traditioner borde Graf Spee nu kasta loss för att strida. Kaptenen beslutade istället att gå ut med Graf Spee några mil och sedan sänka skeppet. Det tog många dagar för fartyget att sakta sjunka ner i havet och lägga sig tillrätta på havsbottnen. Tusentals människor bevittnade händelserna från land. En av dem var Guemberenas morfar och Juan Pedro Fabra har växt upp med berättelsen om dessa dagar.

Juan-Pedro Fabra Guemberena visar en film om fartygets långsamma sänkning. För att se verket i sin helhet krävs en vecka av betraktaren. Långsamheten förstärker både dramat och poesin.

I fotoserien True Colours ser vi kamouflageklädda svenska soldater smyga eller stå på vakt i naturmiljöer. De står uppställda i den rosaskimrande naturromantiska solnedgången eller försvinner in i fonden av granar och buskar. Naturen sägs vara en del av svenskens mentalitet, fastän den för många står för något okänt och skrämmande. Söker soldaterna en potentiell fiende eller är någon istället på spaning efter dem? Är fienden alltid iklädd kamouflage och vapen eller är fienden inte alltid den man tror?

”Juan-Pedro Fabra Guemberena kom till Sverige som barn, på flykt med sina föräldrar från våld och förtryck i ett land i Latinamerika. Där kunde angivaren vara maskerad som vänlig granne eller arbetskamrat och juntans soldater uppträda i camouflageuniform på gatorna, skräckinjagande synliga. Det är en allmän erfarenhet i migrationernas tid. Och den osäkra tillvaron i det nya landet lockar i sin tur flyktingen till camouflage, att skydda sig genom att smälta in:”, skriver Peter Cornell om Guemberenas verk True Colours.

f.1971 i Uruguay, bor och arbetar i Stockholm

Konsthögskolan Stockholm

Gerlesborgsskolan

FA+

Ingrid Falk och Gustavo Aguerre

 

Fyra övervakningskameror var uppsatta i takhöjd och övervakade varandra noggrant i verket Pax Securitas som FA+ visade på Biennalen i Buenos Aires för några år sedan. Det minimalistiska verket fungerade som en önske- eller mardröm om total kontroll. En ångestdröm i Orwells anda eller ett bedrägligt, vanskligt och omöjligt begär?

FA+, Ingrid Falk och Gustavo Aguerre, har tillsammans och i tillfälliga konstnärskonstellationer arbetat med tankegångar kring illusionen om säkerhet. Deras konst är opassande politiskt engagerad. Frågor om identitet, delaktighet och utanförskap vad gäller länder och kulturliv är ständigt aktuella i deras arbete.

I fotoserien The Art of Survival porträtteras fem svenska familjer i sina egna hem. De poserar hemtamt i sin vardagsmiljö och ser betraktaren rakt in i ögonen. Den stora skillnaden mot ett vanligt familjeporträtt är de vapen som familjemedlemmarna håller i med samma lätthet och självklarhet som om det vore en blomsterbuketter eller naturliga accessoarer. I slutet av 90-talet var bilderna en otänkbar verklighet i Sverige, idag har de en förnyad aktualitet.

Projektet Smitta inleddes redan 1995 och har sedan, likt ett virus på drift, fortsatt i olika former, i olika länder och tillsammans med olika konstnärer. FA+ har i projektet arbetat med bakterie- och videoinstallationer, performance, middagar, seminarier, workshops, tidskrifter, e-post, forskning, utveckling av genkoder för nya virusstammar och ständigt växande bakterieodlingar. Virus sprider sig demokratiskt och utan att bry sig om landsgränser, religion, ålder, ursprung eller välstånd. Projektet vill smutsa ner idén om den nationella renheten.

Dödliga virus som hiv och fågelinfluensan sprider rädsla och avstånd. Vi önskar oss vacciner eller mediciner. I Blekinge Museums samling har FA+ letat gamla virusstammar för att inskjuta en kommentar till projektet Smitta.

Ingrid Falk

f. i Stockholm

Gustavo Aguerre

f. i Buenos Aires, Argentina.

FA+ bor och arbetar i Stockholm

Zadoc Nava

undercurrent

en serie fotografier

 

Undercurrent är en serie fotografier som togs i Vietnam och Kambodja under de sista dagarna i december förra året, efter tsunamin. Ortsbefolkningen på dessa fotografier blev inte direkt berörda av katastrofen eftersom de bor en bit från kusten. Men de kände av den våg av oro och osäkerhet som svepte över hela regionen i de omedelbara efterdyningarna.

Psykiskt chockade och förvirrade fortsätter de med sina liv som normalt, men sinnesstämningen är dyster och dämpad. Det mentala traumat är synligt endast i nästan omärkliga gester och kroppsspråk. Människorna kan inte tänka på något annat och ändå föredrar de att inte prata om vad som hänt. För många har ingenting förändrats och ingenting kommer någonsin att bli detsamma som förut.

Den här fotoserien ger en snedvriden bild av katastrofen. Fotografierna uppenbarar ett vardagsliv som är världsligt och något man inte kommer ifrån. Det är denna melankoliska dubbeltydighet som ger resonans åt bilderna.

Titeln undercurrent – underström – refererar till tsunamins fysiska krafter och metaforiskt till den

nedstämda sinnesstämningen i regionen. Hela serien består av femton fotografier och den har ännu inte visats eller publicerats.

Zadoc Nava är filmskapare och har regisserat en rad dokumentärer och korta filmer.

f.1964, bor och arbetar i London

BA Film and Photographic Arts, University of Westminster

MA, Mixed media, University of Westminster

 

 

Ania Witkowska

Ania Witkowskas verk bryter ordningen och ger betraktaren ny orientering i rummet. Hennes pictogram eller grafiska symboler är ibland små i storlek, som skyltar för nödutgång, ibland tar de över en hel vägg. Hur kommunicerar man i en omgivning som redan är full av information, skyltar, hänvisningar, ljud och bilder? Orkar våra sinnen ta in mera sublima intryck? Med hjälp av nödskyltars språk får Ania Witkowska vår uppmärksamhet. Först ser de bedrägligt bekanta ut med sina utrymningsplaner eller nödredskap. I ett samhälle där ekonomi, teknik och framsteg är kodord vill Ania Witkowska arbeta med symboler och tecken-former för att nå ut med något mera finstilt. Den gröna exit-skylten ovanför dörren lyser istället EXIST.

I den animerade filmen Looper ser vi nödutgångsfiguren på språng. Han är fångad springandes i ett hjul och ett envetet monotont knackande ljud stressar betraktaren. Figuren är en modern mytologisk Sisyfos, han som i all evighet rullade en stor sten uppför en backe. När stenen kom upp på krönet rullade den ner igen och arbetet påbörjades igen. Hjulet är den klassiska symbolen för tiden och det cykliska kretsloppet. ”Allt runtomkring oss övertygar mig att livet handlar om att gå igenom förutbestämda system och scheman”, skriver Ania Witkowska. No exit.

f.1978

Grafisk design, Bydgoszcz

Grafik, Nicolas Copernicus Universitetet, Torun

Konstakademien, måleri och grafik, Gdansk

www.thewfamily.org

 

 

Andrea Hvistendahl i samarbete med

VISIBLE Collective/DisappearedInAmerica.org 

Tower of Disappeared

”De försvunnas torn är ett samarbete mellan Andrea Hvistendahl och VISIBLE Collective/
DisappearedInAmerica.org. från USA. Verket kombinerar element av skulptur, bild och text. Tornet är en meditation över de tusentals människor, mestadels muslimer, som förföljts sedan 11 september. Majoriteten är från den osynliga invandrade underklassen i amerikanska och europeiska städer. Individer som profilerats efter folkras och etno-kulturell tillhörighet har internerats, deporterats, torterats. Många har gjorts till spökfångar i det land där de bosatt sig i. Varje panel på tornet rymmer en viktig händelse som minskat immigranters och muslimers medborgarrätt. Inuti tornet syns en fontän av spelpjäser som representerar vanliga människor som blivit brickor i det ´stora politiska spelet´. Anti-terroristpolitiken och dess metoder att t.ex. ignorera Genèvekonventionen resulterar i en ökad global oro med risk för ytterligare terrordåd. ” , Hvistendahl och Mohaiemen.

VISIBLE Collective

VISIBLE Collective är en grupp med muslim- och konstnärs-aktivister. Utställningen Disappeared in America visades för första gången på Queens Konstmuseum i New York. Hvistendahls samarbete med gruppen är ett satellitprojekt och fortsättning på denna.

Naeem Mohaiemen, är initiativtagare och leder VISIBLE Collective, Född 1969 i London, bor och arbetar i New York och Bangladesh.

www.disappearedinamerica.org

Andrea Hvistendahl

Vilken roll har en konstnär i samhällsdebatten? ”Jag söker sammanhang där jag kan vara delaktig i att uppmärksamma samhällsproblem, lokalt och globalt och olika sätt att konkret bidra till att förbättra människors situation." skriver Andrea Hvistendahl. Därför har hon engagerat sig bl.a. i hemlösas situation och barn i slumområden, något som också utmynnat i eftertänksamma konstprojekt. I sina ofta konceptuella verk förskjuter hon maktförhållanden i världspolitiken och visar på nya sammanhang. Svenska militärhjälmar från andra världskriget kläds in med aktuella börsnoteringar från olika länder. Verket ”I marknadens tjänst” ger upphov till tankar om historisk krigsföring till fots och territoriella erövringar kontra samtida krigsföring, pengar och makt.
Andrea Hvistendahl f.1971
Konsthögskolan, Stockholm
Glasgow School of Arts
Konstskolan Idun Lovén

 

Adva Drori          

 

”Jag ser mig som en politisk performancekonstnär som skapar reflektioner över dagens israeliska verklighet. Mina arbeten är plats-, miljö- och tidsbundna. Publikens aktiva medverkan är mycket viktig för mig. Under en performance interagerar betraktarna genom sina reaktioner och frågor, ifrågasättanden som ibland snuddar vid provokationens yttersta gränser. Det i sin tur ställer frågor om återspeglingen av verklighet i ett konstverk.

I min performance Kvinna i svart kokar jag ingredienser i en stor panna: ägg, mjölk, bröd, barbiedockor, plastsoldater, speglar och godis i en ritual som blir närmast liknar magikerns. Den berör frågor om födelse, liv och död och kvinnors roll i ett samhälle uppbyggt av krig och konsumtion. Jag arbetar ofta med mat som bröd, ägg och kött - de nödvändiga livsförnödenheterna i vilka vi inpräglar konflikter. Allt detta lagras i en ´organisk deg´ som inte skiljer gott från ont. I en annan performance använder jag det vita Hala-brödet som brukar ätas under högtider och helgdagar och symboliserar renhet och helighet. Brödet är en symbol för liv och för elementär existens. Jag skär brödet i tjocka bitar och bränner in orden Liv och Själ på arabiska och på hebreiska. Denna våldsamma aktion förvandlar det mjuka, rena brödet till något svart och bränt. Sedan serveras den som en delikatess med mjölk och smör.” 

Artists Without  Walls är en grupp palestinska och israeliska konstnärer som arbetar tillsammans i olika projekt. Ett av deras projekt var en happening där de under en kväll symboliskt öppnade en dörr i den stora mur som håller på att byggas på Västbanken. På båda sidor av muren fanns filmkameror som filmade vad som hände på varje sida och samtidigt visades detta på motsatta filmprojektioner på murens båda sidor. Man samtalade, sjöng, läste högt och utbytte konstaktioner med varandra. En kort dokumentär av Adva Drori visas i utställningen. I gruppen ingår ett stort antal konstnärer och författare, bl.a. Ashraf Abu Moch, Phil Misselwitz, Joseph Sprinzak, Motti Yifrach, Katona Zsuzsa och Miri Segal.

f. 1975 i Tel-Aviv, bor och arbetar i Tel-Aviv, Israel

Bezalel Art Academy, Jerusalem

School of Visual Theatre, Jerusalem

 

 

Björn Kjelltoft

 

Björn Kjelltofts blomstrande uniformer ger vilda associationer till mode, makt, smaknormer, inredning, varumärken och militärer. Kamouflage för fredsivrare eller för att smälta in i en exklusiv och stillsam femrummare?

Kollektionen Flower Power består av uniformer av militärens standardmodell M/90. Den enda skillnaden är att de är sydda i tyg av Josef Frank. Tygerna är färgstarka och fyllda av organiska ornament, blomster och fåglar. Österrikaren Josef Frank började formge tygmönster för Svenskt Tenn under 1930-talet och var kritisk till tidens smaknormer. I rum med hans tyger skulle man känna öppenhet och frihet. Idag borgar hans varumärke för exklusivitet och god smak.

Björn Kjelltoft omvandlar Franks idéer och varumärke än en gång och ger det en ny identitet. Både tyger och uniformer hamnar i ett sammanhang av demilitarisering och nedrustning. Kjelltofts uniformer bildar en egen armé i skärningspunkten mellan privat och offentligt.

Den blommiga uniformen skulle väcka uppseende om en soldat bar den i försvarets värld. Men att skapa uniformer som gör att soldaterna ser snälla ut kan vara en strategi i krigföring. Man kan jämföra med de vapen, bomber och missiler som fått hemtrevliga namn som Little Boy, Karin eller Carl-Gustaf.

Diskussioner om varumärkenas mening och innebörd och dess väg in i kulturen är också relevanta i närheten av Kjelltofts verk. När de som skapar varumärken ser sig som kulturskapare och konstnärerna börjar arbeta som sina egna varumärkesbyggare. Idag når varumärkena in i offentligheten, ut på skolor och snart in i försvaret? Inhyrda legoknektar privatiserar krigen.

Att synas kan vara livsfarligt i krig. Kamouflage kan hjälpa. Men hur är det att gå uniformsklädd i ett land i fred? Är det design, prylar och de rätta tillbehören som är dagens vapen? Är de som iklär sig Kjelltofts kläder utrustade för krig eller fred, shopping eller pic-nic i det gröna? Björn Kjelltoft har valt ut några av verken ur Blekinge Museums samling till flera samtal med hans verk.

f. 1974 i Göteborg, bor och arbetar i Amsterdam

Konstfack, Stockholm

 

Thomas Bernstrand

Är Baywatch-bikini en provokation, en analys eller ett funktionellt flytverktyg?

Den orangefärgade bikinin signalerar att du är säker och trygg om något skulle hända.

Man ställer sig frågan hur den skulle fungera om man föll överbord. Antagligen skulle det vara som att få en boxningshandske rakt i ansiktet. Det är också Thomas Bernstrands förhoppning. Med både humor och allvar går han till attack mot de kroppsideal som snart varje femåring är varse. Människan är en produkt som kan göras om med kirurgknivar eller DNA-teknik i ett total-make-over-program.

I Thomas Bernstrands nya flytväst för män kan en man pröva på att uppträda myndigt med extra flytkraft i en stor kalaskula. Om kvinnors fetma skapar skam och skuld, kan mannens stora och runda mage betyda pondus och makt. Olika regler och kulturella definitioner gäller för mäns och kvinnors ätande och för deras kroppars utseende. För hundra år sedan var runda barn friska barn och en kulmage återspeglade rikedom och värdighet. Idag kan kulmagen få sjukdomsdiagnos. Till och med Göran Perssons mage diskuteras i media.

Konstfack, Stockholm

www.bernstrand.com

Baywatch-bikini 2002

Bild: Fotograf Fredrik Sandin Carlsson

Big T, 2005

Matilda Hyttsten

Möbler som kläder eller kläder som möbler? Matilda Hyttsten kombinerar

möbler med det älsklingsplagg man sätter på sig när man kommer hem. Möblerna

bär spår efter en människa som just lämnat rummet. De ser mänskliga ut och

kan fungera som sällskap för ensamma rent fysiskt och i förnimmelsen av mänsklig närvaro.

Man blir omsvept när man sätter sig i koft-fåtöljen och knäpper knapparna om sig. En illusion av sällskap. Den trygga känslan kan bytas ut mot sin motsats när man upptäcker att man sitter fast. Soffan med sina inbyggda sockar flirtar med Kristina Lugns dikter i vilka Matilda Hyttsten hämtat inspiration. Här kan hela kärnfamiljen, inklusive hund, krypa upp och värma sig tillsammans.

Matilda Hyttsten kommer dessutom att arbeta med föremål ur Blekinge Museums dolda

samling på Bastion Kungshall och då också utifrån ett dubbelt perspektiv på hem,

skydd och trygghet.

f. 1974 i Linköping, bor och arbetar i Stockholm

Konstfack

Monica Förster

“Varje gång jag rest med flygplan har jag har undrat över hur det skulle kännas att vara inne i ett av molnen utanför fönstret. Det var så jag fick idén till Cloud, det uppblåsbara rummet. Jag började göra efterforskningar om moln och fann cumulus-molnet, det glada vädermolnet. Under morgonen stiger fukt upp i himlen och formar cumulusmoln som under kvällen löses upp och försvinner. Det är precis så jag vill att mitt rum ska fungera, tänkte jag. När du kommer in på ditt kontor på morgonen, blåser du enkelt upp rummet och när du går hem för kvällen släpper du ut luften och rummet försvinner. Hela rummet får då plats i en speciellt designad väska. Det tar tre minuter att blås upp eller tömma ut luften.

Rummet är skapat för att användas till avslappning eller när du vill ha en lugn stund för dig själv, men också för mera informella möten. Känslan inne i rummet är vithet, lugn och tystnad. Inte avsaknad av ljud, eftersom det enda som skiljer insidan från utsidan är ett tunt tyg. Men lugn och ro i sitt inre rum.”. Monica Förster.

Cloud utvecklades med Snowcrash och produceras idag av Offecct. Cloud har fått priserna Utmärkt Svensk Form, Future Design Days Award och blev utnämnd till årets ”Coolest invention” av Time Magazine 2004.

Bor och arbetar i Stockholm

Beckmans Designhögskola

Konstfack, Stockholm

 

Peter Johansson

Med en serie museala mahognyvitriner fyller Peter Johansson en del av

Blekinge Museums utställningsrum. På samma plats som folkkonsten och

broderierna nyss visades, finns nu hans broderade bomberjackor, rånarluvor

och målade kängor. De är broderade med blommor, växter och ornament som

verkar bekanta, och ändå inte. Peter Johansson skapar sin egen folkkonst,

sprungen ur många olika länders folkkonst och med sin idémylla i Dalarnas

kult av souvenirer och hemslöjd. Vi tolkar gärna dessa folkloristiska

mönster som svenska. Mönstren stammar med lika stor sannolikhet från

Turkiet, Ryssland, Ungern eller Latinamerika. Den nationalistiska laddningen

förlorar sin betydelse.

Iklädd luva kan man vara anonym och omöjlig att identifiera för alla

runtomkring. För zapatisternas ledare betyder luvan att alla skulle kunna

identifiera sig med honom. Hans mask är en spegel för andra människor. I

Sydafrika är han svart, i Polen zigenare, zapatist i Mexicos berg. Mer

hotfulla är luvorna när de används vid rån, upplopp eller nynazistiska

möten.

Verket startade med en artikel i Dala-Demokraten som Peter Johansson läste.

Den handlade om hur flera före detta nazister började verka inom

hembygdsrörelsen efter andra världskrigets slut. "Peter Johansson frågar sig

om dagens skinnskallar kommer att gå samma öde till mötes som de gamla

nazisterna i Dalarna. Om de på sin ålderns höst kommer att arbeta inom

hembygdsrörelsen, nitiskt bevarande vår (eller vems är det egentligen?)

folkliga historia" skriver Martin Aagård i Falu-Kuriren och fortsätter: ²En

rejäl snärt mot hembygdsrörelsens lår alltså? Nej, det är att göra det för

enkelt. För är det ´kurbits´ han målar egentligen? Att det finns ett

gemensamt idéarv i rörelserna är ingen hemlighet. Såväl extremhögern som

hembygdsrörelsen gjorde sig till uttolkare av ´folket´ som för båda var

något okränkbart positivt. Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund har

onekligen fortfarande ett solkors som symbol. En symbol som även plockats

upp av nazisterna. Två rörelser med vitt skilda mål som startade i samma

besatthet av ´nationen´ runt förra seklets gryning.²

f. 1964 i Sälen, bor och arbetar i Malmö

Konsthögskolan, Stockholm

Hovedskous skulpturskola, Göteborg

Konstfack, Stockholm

 

Erik Eriksson

Design for impact

”Safety cards är fascinerande ur flera perspektiv. Dels är

själva utformningen intressant. Hur förklarar man på ett så

pedagogiskt sätt som möjligt hur man tar sig ut ur ett brinnande flygplansvrak

utan skrämma. Det blir så paradoxalt på ett underbart sätt med

illustrationer av lugna människor som öppnar nödutgångar och sätter

på sig syrgasmasker. Men framförallt så tycker jag safety cards är

vackra. Visa illustrationer ser ut som Roy Lichtenstein målningar

eller någon skum popkonst. Extra intressant blev det att utforma boken

när vi hittade Carl Reese, en manisk Amerikan som har samlat 76.000 olika

safety cards och överlevt tre flygkrascher.” Eric Ericsson.

Koncept och design av boken: Eric Ericsson och Johan Pihl

Utgivare: Laurence King Publishing Ltd

STORTORGET

Andrea Hvistendahl

Experimentet Guantanamo

”Guantanamo sägs vara ett stormaktens experiment, inte bara gentemot de fängslade, utan även för att testa gränserna för omvärldens accept. Mer och mer information strömmar in om Guantanamo, som bara är en i raden av fängelser där ett okänt antal människor sitter rättslösa på obestämd tid. Information och ord drunknar lätt i vår vardag, hur chockerande den än är. En bur liknande den som de internerade förvaras i på Guantanamo i realstorlek placeras på Stortorget i Karlskrona.” Hvistendahl

Press och Media

Media och SAFE

Artiklar i tidningar och tidskrifter, TV- och radioprogram 2005

 

Nu går ingen säker för konsten

Från bikini till animerad film

Den tekniska högskolan in i konstens värld

Framsida och mittupplag, Blekinge Läns Tidning 11 maj, Olof Åkerlund

 

”Husinstallation på Stakholmen”

Blekinge Läns Tidning 24 maj, Marcus Palmgren

  

En röd stuga först i sommarkonsten. Båtsmanskasernen, Blekinge Museum och högskolan står bakom sommarens konst”. Sydöstran 26 maj

 

 Provocerande hus i Borgmästarfjärden

Framsida och helsida, Blekinge Läns Tidning 31 maj, Jane Betts

 

”En bild av grymheten. Idag har utställningen SAFE vernissage på olika platser i stan”

Sydöstran 4 juni, Eric Tagesson

 

 

Godnatt med polska ögon

 

”Konstnärlig installation och politisk handling”

”Israelisk konstnär inviger Safe”

Framsida och helsida, Blekinge Läns Tidning 4 juni, Jane Betts

 

 

Aftonbladet, ledarskribent Helle Kleins blogg 6 juni

 

Utmaningar i Karlskrona Konsthall

Mittuppslaget Blekinge Läns Tidning 8 juni, Jane Betts

 

 Bråk om burens bygglov

Blekinge Läns Tidning 8 juni

 

 

Sveriges Radio P1, Kulturradion, Karsten Thurfjell. Juli

 

 ”Safe – ett projekt om trygghet”

Commersen Karlskrona nr 9

 

”Safe-tema på fortet Godnatt”

Sommarbilaga 2005 BLT

 

 

”Röda huset hotat av brand”

Blekinge Läns Tidning 17 juni

 

 

Sveriges Radio Blekinge P4. Reporter Ingemar Lönnbom, 28 juli.

Samt ring-in-och-säg-vad-du-tycker program på ”Citrus” under sommaren

 

 

Upsala Nya Tidning, juni 2005

 

 

Göteborgs Fria, 18 juli. Tobias Magnusson

 

 

Dagens Nyheter.

Hel framsida 8 juli. Dan Jönsson

 

 

Finska Konsttidskriften Taide, 21 september

 

 

Konsten. Nättidskrift om samtidskonst, juni-augusti.

 

 

Sydnytt, Sveriges Television, juni

 

 

Landet Runt, Sveriges Television, juni.

 

 

Radio Forward, New York, juni

 

 

”Lika älskad som hatad

Framsida och mittuppslag, Sydöstran 18 augusti, Emma Söderblom

 

Rött är rätt och fram och bak

Krönika av Christian Hylse, BLT 22 augusti

 

Ska vi ha offentlig konst överhuvudtaget

Ledare, Blekinge Läns Tidning 24 augusti, Pierre Kjellin

 

”Drömboendet är nära havet”

Framsida och insida, BLT 30 augusti

 

”Mer konst på Stakholmen?”

Sydöstran 8 september, Eric Tagesson

 

Kärt hus flyttar

BLT, 8 september, Jane Betts


 

Kulturen är en tillväxtfaktor

BLT, 15 september, Ledarskribent Inga-Lena Fischer

 

Om konst och konstigheter”, Blekinge Läns Tidning 26 augusti

 

”Mer konst på Stakholmen?”, Sydöstran 8 september

 

”Nu behöver Stakholmen få vila”, Sydöstran 6 september

 

”Hemlighetsmakeri i Båtsmanskasernen”, Sydöstran 31 augusti

 

”Eric Ericsons långa bok”, Sydöstran 31 augusti

 

”Design är ingen konst”, Sydöstran 31 augusti

 

Stugan lämnar ingen oberörd”, Sydöstran, 18 augusti

 

Röda stugan reser vidare”, Sydöstran 14 september

 

Kärt hus flyttar”, Blekinge Läns Tidning 14 september

 

”Dags att dela med dig”, Sydöstran 18 augusti

 

”Röda stugan och Sailet växlar upp kulturlivet”, BLT 12 augusti

 

 

Insändare:

”Stugan på Stakholmen visar brist på smak”, BLT 9 juni

”Gnällbältet har flyttat ner till Blekinge”, BLT 11 juni

”Stugan på Stakholmen. Tack, Karlskrona kommun”, BLT 13 juni

”Avskräckande stuga på Stakholmen”, BLT 16 juni

”Spännande och kreativt”, BLTR 27 juni

”En hiskeligt ful skapelse”, BLT 27 juni

”Röda stugan och sailet ´växlar upp´ kulturlivet”, BLT 12 augusti

”Ta fram den ´riktiga´ konsten´, BLT 8 juli

 

samt livlig debatt på www.karlskrona.se