MADONNA

 

Heli Rekula, Finland

Elzbieta Jablonska, Polen

AK Dolven, Norge

Katarzyna Gorna, Polen

Lotte Konow-Lund, Norge

Agata Michowska, Polen

Maria Magdalena Campos Pons, Cuba

Curator: Torun Ekstrand

 

14 oktober 2006 – 7 januari 2007

Blekinge museum Karlskrona

 

Utställningen visar samtida bilder av Maria och andra kvinnliga gestalter med inspiration, mestadels, från den kristna bild- och symbolvärlden. Konstnärerna formar nya personliga berättelser kring gestalter som rör sig mellan verklighet och andlighet.

Verken i utställningen, foto och video, berör frågor om genus och sexualitet och anförtror oss så skilda uttryck som utsatthet, smärta, styrka, passion och leda. Platserna mellan  immaterialitet och fysisk kropp, mellan symboler, ritualer och vardagens verklighet utforskas. Symboliska pilgrimsresor; den unga flickan i övergången mellan barn och kvinna, ritualer och riter; relationerna mellan kvinna och barn; förhållandet mellan man och kvinna. Besökaren möter vardagliga situationer i köket eller avstannade stunder på ett kontor, en uttråkad gäspning eller en introvert blick. Verken kan ses i relation till samtida hållningar inom både kyrka och samhälle.

 

Maria Magdalena Campos Pons verk visas för första gången i Sverige. Dessutom visas äldre verk ur museets samlingar,  bl.a. träskulpturer från 1400-1600-talet samt träsnitt och kistebrev.

 

Vernissage

Curator Torun Ekstrand presenterar utställningen.

Musikinslag ur föreställningen Svart Madonna

Svarta madonnor, föredrag av professor Görel Cavalli-Björkman, Nationalmuseum. Fyra lunchvisningar. 

 

Utställningen "Madonna" är en fristående produktion men producerad med anledning av det musikdramatiska verket Svart Madonna av Margareta Skantze med musik av Astrid Selling Sjöberg och Elisabeth Ekman. Urpremiären av Svart Madonna äger rum 13/10 i Tyska kyrkan i Karlskrona



In English
 

Madonna Maria Magdalena Campos-Pons, Cuba

Heli Rekula, Finland

AK Dolven, Norway

Katarzyna Gorna, Poland

Agata Michowska, Poland

Lotte Konow-Lund, Norway

Elzbieta Jablonska, Poland

 

Blekinge Museum

October 14 2006 - January 7, 2007

Most people know about Christian symbols and its metaphorical language. Art that is about religious belief and iconography can inspire artists today, but more often with other angles of approach than during the times in art history when one had another relation to the motifs of church. Both art and religion are still about universal questions on life and death, gender, vulnerability, pain, strength. In the exhibition there are pictures of contemporary Madonna’s and other female figures in a religious iconography, but on gender-related subjects.

 

Film installations

Photography

Video

 

Wooden Madonna’s from 1400-1500th Century.from the collection of www.blekingemuseum.se 

 

Maria Magdalena Campos-Pons is showing her work at BIACS 2 - Bienal Internacional de Arte Contemporaneo de Seville during the same period. The unhomely - Phantom scenes in the global society. Curated by Okwui Enwezor. Centro Andaluz de Arte contemporaneo and Reales Atarazanas, Sevilla

October 26 - January 8 2007.  http://www.fundacionbiacs.com

Press och media

Dagens Nyheter, 23 december 2009, recension Dan Jönsson 

Sydöstran Sju konstnärers Madonnor

MADONNA

 

Heli Rekula, Finland

Elzbieta Jablonska, Polen

Ann Katrin Dolven, Norge

Katarzyna Gorna, Polen

Lotte Konow-Lund, Norge

Agata Michowska, Polen

Maria Magdalena Campos Pons, Cuba

 

 

Blekinge Museum

13 oktober 2006 – 7 januari 2007

 

Frågan om hur konstnärer får använda använda religiösa symboler i sin konst är aktuell idag. Konst som arbetar med detta tema har kraften att väcka upprörda, passionerade debatter kring konstnärer och yttrandefrihet, ibland redan innan utställningar öppnats I Polen blev t.ex. en konstnär dömd för att ha sårat folks religiösa känslor för några år sedan. I vårt sekulariserade Sverige händer det mera sällan att publiken upprörs. Inom den svenska kyrkan har det ändå funnits en lång tradition av bildstrider och avbildandet. Reformationens hårdhänta avhuggande av ansikten och händer syns på några av de äldre träskulpturer från Blekinge som visas i utställningen.

 

Konstnärerna i utställningen har inspirerats mestadels av det kristna bildspråket  och symbolvärlden. Sedan  har de format nya personliga berättelser kring figurer som rör sig mellan verklighet och andlighet. Symboliska pilgrimsresor; den unga flickan i övergången mellan barn och kvinna, ritualer och riter; relationerna mellan kvinna och barn; förhållandet mellan man och kvinna. Besökaren möter vardagliga situationer i köket eller avstannade stunder på ett kontor, en uttråkad gäspning eller en introvert blick. Platserna mellan  immaterialitet och fysisk kropp, mellan symboler, ritualer och vardagens verklighet utforskas. Verken kan ses i relation till samtida hållningar inom både kyrka och samhälle.

 

I svenska kyrkan talas det mera om Jesus än om Maria, hon är en bifigur. Inte i denna utställning.

 

Vi är stolta att kunna presentera dessa sju konstnärer tillsammans i utställningen Madonna, tre av dem visar sina verk för första gången i Sverige. Alla konstnär i utställningen arbetar med foto och/eller  video.

 

Curator Torun Ekstrand

 

 

Maria Magdalena Campos Pons´ verk visas nu för första gången i Sverige. Just nu är hon också aktuell på BIACS 2, International Biennal of Contemporary Art of Seville som pågår samtidgt som Madonna, mellan 26 oktober 06- 8 januari 2007. Curator är Okwui Enwezor..

 

Hennes familj och dess historia är en viktig komponent i fotografierna. Släktingarna togs som slavar från Nigeria till Cuba under 1800-talet. Själv växte hon upp i en lägenhet byggd ovanpå den plats där slavbarackerna tidigare låg. Santeria är den cubanska religion där afrikansk-karibiska och romersk-katolska influenser sammansmältes i slavhandelns efterföljd, något som kan märkas i Campos Pons verk. Där blandas olika religiösa tankegångar, barndomsminnen, kroppsliga riter,  myter kring den afrikanska befolkningen som kom till Cuba och postkoloniala idéer kring svarta, färgade kvinnor och deras sexualitet. När Campos Pons flyttade till USA i början av 90-talet hamnade hennes fokus ytterligare på identitet, hybridkulturer, ras och klass, vilka är genomgående teman i hennes arbeten. Verken är både personliga och allmängiltiga på samma gång.

  

1,9%. Så låg är procentsatsen för hur många kvinnliga VD:ar det finns på Stockholmsbörsen. Representationen visar inte några större överraskningar i andra europeiska länder. Bakom stora, mäktiga skrivbord möter vi två av dessa kvinnor i varsin del av AK Dolvens filmverk ”Madonna with man – Oslo” –  Madonna with man – London”. Kvinnorna är toppar från den verkliga internationella affärsvärlden.

 

Lugna, stilla och samlade sitter de vid sidan om sina respektive skrivbord. I båda delarna sitter en man på golvet med ryggen mot betraktaren. Båda har de sina ansikten i kvinnornas knän. Kvinnorna ser inte på männen, utan ut i rummen mot en obestämbar punkt. Bakom dem öppnar sig världen i stora panoramafönster. I London ser vi husfasader och vajande flaggor, i Oslo hamnområde och öppen havsskärgård. Renässanskonstnärerna utförde sina målningar med nyvunna perspektivkunskaper som ett fönster mot världen, AK Dolven följer i denna tradition. De är som två enorma målningar på duk. Dolvens verk är en förvandling av en målning till en film.

 

I Oslo flyger några fåglar snabbt förbi, de är klassiska symboler för det översinnliga och gudomliga. Den nästintill stilla filmen får ett plötsligt avbrott. I London simmar akvariefiskar fram och tillbaka under hela filmen. Fisken förknippas med modergudinnan och livets förnyelse.

 

”Det är verkligen en vanlig dag. Men sedan i morse har det varit en känsla av att verkligheten är min opponent. Verkligheten är frånvaron av något.”, säger den unga flickrösten i Heli Rekulas film Pilgrimage. Flickan skjuter och känner samtidigt att hon blir skjuten, från insidan.

 

Rekula visar också fotografitriptyken Altar Piece. Samma unga flicka uppträder i både verken. På fotografiet är hon stigmatiserad i pannan – eller kanske skjuten, eftersom hålet mera ser ut som ett kulhål. I historien och även i modern tid finner vi många unga flickor som upplevt stigmatisering. Den vita kaninen får stå för oskulden. Eller är det Alice i Underlandet som sänder sin hälsning från landet där tiden står stilla?

 

Pilgrimsvandring handlar både symboliskt och fysiskt om en inre och yttre vandring. Den unga flickan söker både kroppslig och psykisk identitet, hon är på gungflyet mellan barndom och vuxenliv. Samtidigt kan hon i filmen vara både du och jag, barn och vuxen, i drömmens eller verklighetens värld. Hennes ögon ser oss inte och hennes efemära gestalt är öververklig. Kvinnan som arbetsamt tar sig fram på knä genom den tomma lägenheten kolliderar hela tiden emot rummets väggar. I fotografiet omges de unga flickan av gråa, ogästvänliga klippor. Rummets fysiska och psykiska begränsningar är tydliga i båda fallen.

 

Precis som Karin Mamma Andersson har också Elzbieta Jablonska lagt till ett mellannamn, ”mamma”. Elzbieta ”Matka” Jablonska. I sina fotografier och performance har hon använt sig av symboler kring den kombinerade mamma-konstnärsrollen. I Polen har hemmet och familjen länge setts som kvinnans område. En annan kvinnoförebild är Matka Polka, den  patriotiska, uppoffrande modern. Kulten kring jungfru Maria är stark inom katolicismen och den värnar också myten om den goda modern. Familjen har ofta använts som en metafor för nationen.

 

Elzbieta Jablonska har klätt sig i de klassiska superhjältarnas dräkter, Superman, Batman och Spindelmannen. Hon sitter på olika platser i sitt hem med sin son i knäet. Porträtterad som Spindelmannen poserar hon samtidigt som en renässanmadonna med blicken mot ljuset och kärlekens röda färg och trohetens blåa i bildens fokus. Andra referenser i bilden kan man hitta i det runda katrull-lockets avspeglingar, liknande den spegel som finns i van Eycks berömda målning av makarna Arnolfins trolovning.

 

Hjältedåd förknippas med manlighet och någon som räddar samhället och dess medborgare. Alice Eagly och Selwyn Becker, två amerikanska psykologer, analyserade nyligen kvinnligt hjältemod. De påvisade att det finns många kvinnliga hjältar. Vi finner dem i den privata sfären, inte i den offentliga. Empati är drivkraften när kvinnor, oftare än män, t.ex. donerat sina organ under sin livstid, när de räddat judar från nazister under andra världskriget, när de arbetar ute på fältet i krigs- och naturkatastrofer.

  

I en svartvit triptyk möter betraktaren tre nakna  kvinnor i olika åldrar. Katarzyna Gornas fotografier visar tre välbekanta kompositioner ur den religiösa konsten. Samma fönster mot världen finns där rent fysiskt i alla tre bilder.

 

I en kontrapost-position med kroppen böjd som ett ”S” möter den unga flickan våra blickar. Hon är naken och ser både oskuldsfull och utmanande ut. Lite blod rinner längs det ena benet. I nästa fotografi sitter en ung kvinna bredbent på en stol med en liten pojke i sitt knä med tydliga referenser till madonna-bilder. Ett tyg är draperat över benen. Den sista bilden visar Pietá, jungfru Maria som håller sin döde son och sörjer. Här sitter en medelålders kvinna med en fullvuxen naken man i knäet, hon håller honom som om han vore lätt att bära.

 

Gorna flyttar in kropp, sexualitet och erotik i bilderna av Maria. Hon visar starka, mänskliga kvinnor med egen vilja.

  

Att som ung kvinnlig konstnär förhålla sig till Norges storhet Edvard Munch och hans många olika tolkningar av kvinnan kan ses som en omöjlig uppgift. Lotte Konow Lunds verk var aktuellt vid ungefär samma tid som när de båda mycket kända verken ”Skriet” och ”Madonna” var stulna och ute på drift. De ingick i den stora ”Livets fris” som Munch beskriver som ”ett poem om liv, kärlek och död.”. Han sade sig vilja förklara livet och dess mening och verken rör sig kring både religion och erotik.  Båda dessa verk är synliga referenser i Konow Lunds verk. Munchs målning av en ung osäker tonårsflicka som naken sitter på Munchs sängkant med en stor skugga bakom sig är också ett verk som betraktaren kan tänkas referera till.

 

Om Munchs Madonna är farlig, förförisk och pekar mot döden, säger Lotte Konow Lunds kvinna något annat med sitt kroppsspråk. Hon är ingen grym förförerska. Hon kan bara inte sluta gäspa. Det smittar av sig på betraktaren. Var ska det sluta? Käkarna går nästan ur led när den eviga gäspningen övergår i ett skrik med öppen mun. Ångest eller bara en enorm leda?

  

Den gotiska sången som strömmar ända ut i entrén tillhör Agata Michowskas film ”Pure Gothic Style”. Michowska skriver själv att ” videon ”Ren gotisk stil” härrör sig från mina tidigare erfarenheter på skulpturens område. Jag försöker finns sambandet mellan skulpturens idé, i ständig rörelser och variation – och på den andra sidan, livet som levs enligt samma principer. Både skulptur och liv formas av en skala av passioner, förväntningar, sinnesförnimmelser – som ger dem djupare känsla och mål. ”

 

Bredvid Michowskas verk står de äldre trämadonnorna tysta, men draperingarna av deras kläder påminner mycket om rörelserna i det röda tyg som ständigt rör sig i filmen. Det är blött, fuktigt, sensuellt och sinnligt. Michowowskas verk är som en poetisk skapelseprocess där skapande och förstörande syns i en oändlig process utan början och slut. I många olika religioner möter man gudinnor som står för både för det destruktiva och det goda skapandet.

 

I filmen Dead Point visar sig det spanska helgonet St. Teresa i sublim stilla extas. Bilden av St. Teresa är hämtad från Giovanni Lorenzo Berninis skulptur i kyrkan S. Maria della Vittoria i Rom. Michowska visar två närbilder av hennes marmor-ansikte, man  kan bara ana rörelsen. Intrycket blir något som liknar en svetteduk i den tunna transparenta avbilden. Stillbild, ljus och ett fåtal effekter har använts för att ge liv åt St. Teresa som en dag sitt hjärta genomborras av den gudomliga kärlekens spjut.

 

Marie-Louise Ekmans multipel ”Mamma” syns som ett utropstecken vid ingången. Här är ett tomt eller öppet kvinnoansikte tagit plats i en venetiansk brevhållare av glas. Redan som nyfött spädbarn kan man imitera ansiktsuttryck och börja öva sig i socialt samspel. Här får besökaren tänka in vem de vill samtala med.

 

I entrén möter besökaren en stor ikonostas med en stor blandning av modern, profana, kitschiga politiska, historiska, humoristiska madonnor - och julens madonnor. Vem kan kalla sig madonna idag?

 

 

Utställningen visar träskupturer av Maria och Jesusbarnet, Birgitta och Elisabeths möte, Maria Magdalena och en Pietá m.fl. Alla härstammar från kyrkor i Blekinge.

De andra konstverken i utställningen är inte gjorda för kyrkorummet, utan för utställningsrummet - ett annat rum för existentiella tankar.

 

 

Text frilanscurator Torun Ekstrand torun.ekstrand@artland.se Mobil 0709-286807

 

Blekinge Museum www.blekingemuseum.se

Pressbilder finns att ladda ner från hemsidan, eller via e-post till

susanne.strom@karlskrona.se , informationsansvarig på Blekinge Museum